~La petite Haydee~

Redan i Sverige mötte man ofta okunnighet om flerspråkighet.

På något känns känns det som att det är ännu värre här i Tyskland.

Bara som dagens tanke. Och som Note to Self: låna böcker om flerspråkighet (på tyska för att få tyska ord för alla de begrepp jag lärt mig på svenska under studiernas gång), i synnerhet hos små barn.

Jag måste även bli bättre på att bara prata engelska på jobbet.

Over'n'out.

---
Talking about Sprachen im Kindergarten..

På tyska säger man ibland Schwedische Gardinen, svenska gardiner, när man pratar om fängelse. (Tyska Wikipedia om uttrycket)

Även Alter Schwede, gamla svensk, förekommer ofta och betecknar en skämtsam irritation när det sägs om en konkret person. När det inte gäller en konkret person, uttrycker det förundran.

Apropå det här med vilket språk man tänker på..

Igår satt jag i bilen med min pappa och hans frågade något som jag inte alls visste. Det första som höll på att komma ut var tyskans Keine Ahnung men jag på något sätt hann ändå tänka att det inte är rätt språk. Det som däremot kom ut ur munnen var svenskans "ingen aning".

Alltså var hjärnan inte tillräckligt snabb för att tänka om en gång till innan jag spottade ut orden.

En släkting frågade idag vilket språk jag tänker på.
Jag: "Jag tror att jag tänker på olika språk, beroende på situationen och vad tanken handlar om."
Kära bror: "Kun sää istut itekses niin sää kyl mumiset aina ruotsiks!" (=När du sitter ensam och mumlar så gör du det på svenska.)

Alltså vet jag inte riktigt vilket språk jag tänker på men nu vet jag iaf att jag mumlar på svenska! :D

"Kommer du från Bayern?"
"Kommer du från Österrike?"
"Kommer du från Schweiz?"
och nu det senaste jag fått höra flera gånger under just den här veckan:
"Kommer du från Holland?"

Att jag bryter när jag talar tyska är klart. Men det verkar vara svårt att gissa varifrån jag kommer. Några har kunnat gissa att jag kommer från Norden och hittills har det varit en person som direkt sagt "Du kommer från Finland eller hur?".

Från och med nu ska jag börja fråga folk varför de tror att jag kommer därifrån vad de nu än gissar. Intressant nämligen tycker jag.

Vad jag redan nu själv vet är att svenskan lämnat sina spår på min tyska och som ett typexempel tar jag assimilation av i synnerhet rs. Och jag tror nog att min alldeles egna svenska prosodi även hörs i min tyska. :)

Igår när A, M och jag kom hem från promenaden i stan pratade vi svenska. Ms svenska är inte jättejättebra, han bodde ju i Stockholm bara i ett halvt år, hade svenskkurs en gång i veckan och pratade alltid engelska eller tyska med folk, men det gick ändå att ha samtal på svenska. Annars använde vi tyska hela helgen. Och när A eller jag saknade något ord på tyska så tog vi till engelskan, vilket alltså var vårt språk i Sverige.
Alltså kunde vi umgås med varandra på tre olika språk.

Och när M inte var där, pratade ju A och jag naturligt finska. Inte illa det. :)

Jag blir varje gång så överraskad och glad över det här med olika språk! :D

Igår satt vi här och åt och så är det tyst en kort stund och R tittar på mig och säger:
det är helt otroligt hur mycket din tyska har förbättrats under de här veckorna som vi känt varandra här.

Tack R! Tack för den kommentaren, men tack även för att varit en stor anledning till att det var möjligt för mig att förbättra min tyska! :)

Och ännu några ord om språket innan jag går och lägger mig.

Igår när jag pratade med rektorn, för första gången sedan rätt länge, så sa hon, out of nowhere: "Er tyska har blivit jättemycket bättre."

Idag sade var och en av dem jag pratade med "vad? du pratar otroligt bra tyska om du bara varit här sedan juli!". Det var t.o.m. någon som trodde att jag kom från Österrike! :)

Småsaker, visst, men de gör mig ändå otroligt glad. Något händer det alltså.. :)

Ieri ho parlato italiano con J. Non parlo italiano molto bene, e anche J non parla italiano molto bene, ma det var ändå roligt! :) Att jag dessutom förstod hennes franska var en trevlig överraskning eftersom jag inte behövt använda språket sedan jag läste det i skolan för 8 år sedan.. Je ne parlais pas francais.

Det blev en väldig språkbladning igen annars också. Förutom italienskan och franskan som jag och J underhöll oss med, så var ju huvudspråket för kvällen engelska efter J och M kommer från Kanada och den tredje tjejen, vars namn jag så klart nu glömde, från Filippinerna. Med R pratade jag tyska när det bara var vi två som hörde, med S svenska och norrmannen R pratade norska. Ett underbart språk för övrigt måste jag åter igen bara säga. Kjempebra! Och så lyckades jag säga en mening till S holländska kollega A. Hoe gaat het eller nåt liknande var det. Tror jag. :)

Vid språkinlärning talar man om U-formade kurvor. Denna U-kurva syftar på att inläraren först uttrycker sig korrekt, därefter felaktigt och slutligen åter korrekt. Vad detta beror på är att inläraren först använder en form utan att tänka mer på det och denna form kan vara helt rätt. När inläraren sedan kommit längre i sin språkutveckling, kommer den fram till att det även finns andra former och ibland väljer inläraren en av dessa, som dock inte passar in i just det sammanhanget. Efter ett tag förstår inläraren systemet och börjar åter använda den korrekta formen.

Jag befinner mig på bottnet av denna U-kurva vad gäller tyskans när som heter i nutid wenn och i dåtid als. Till exempel heter det "Wenn ich 30 bin, ..." (När jag är 30, ..) men "Als ich 5 war, ..." (När jag var 5, ...). Det är vanligare i inlärarspråket i tyskan att man använder wenn även när man pratar om dåtid. Så gjorde även jag under en lång tid. När jag sedan kom på att man borde även använda als så har denna als på något sätt börjat ta över även i uttryck där man egentligen ska använda wenn. Detta märkte jag hände i helgen igen.

Men men, jag är inte orolig. Jag skyller det på U-kurvan.. ;)

---
Uppdatering:

Nej men titta, här har detta med U-kurvan redan kommit upp.