~La petite Haydee~

I Malmö är det billigt och lätt att åka taxi. Till exempel på natten är det billigare att åka taxi än att ta nattbuss hem. Så under min tid i Malmö åkte jag taxi oftare än jag någonsin gjort i mitt liv.

Det var roligt att åka taxi i Malmö för att taxichaufförerna var, oftast i alla fall, jättetrevliga och roliga att prata med. Att 99 % av taxichaufförerna som jag träffade i Malmö hade invandrarbakgrund är nog ingen överraskning för någon. Men för en nyfiken och språkintresserad person som jag så var detta perfekt: jag fick höra en massa intressanta saker om olika länder och språk. Chaufförerna verkade dessutom glada över att någon visar intresse för deras bakgrund och inte bara ser de som en invandrare bland alla andra.

Även om diskussionerna under dessa taxifärd var trevliga blev jag även lite frustrerad. Männen som jag pratade med talade oftast minst tre språk flytande samt hade långa utbildningar bakom sig i sina respektive hemland. Och ändå så måste de köra taxi. Hur kan det vara så? Varför tar inte Sverige vara på alla dessa resurser?

Nu är jag inte den enda som haft fascinerande taxifärd. Jag läste någonstans att journalisten Alexandra Pascalidou har skrivit en bok ”Taxi” om taxichaufförer från hela världen. Den låter intressant nog för att jag ska vilja läsa den någon gång.

Jag är lyckligt lottad som:

- har ett hemland dit jag kan återkomma när som helst. Ett hemland där jag kan uttrycka mina åsikter utan att riskera hamna i fängelse i årtals eller ännu värre, att bli dödad. Ett hemland som är relativt säkert att leva i.

- även har fått ett nytt hemland som jag FÅR leva i. Ingen frågar efter uppehållstillstånd från mig, ingen kastar ut mig p.g.a. några papper som jag inte har precis när jag börjat komma in i samhället och lära mig språket.

Jag är lyckligt lottad. Är inte du också det?

Visste ni att de fem största språkgruppen i modersmålsundervisningen (år 2005-2006) var arabiska, albanska, spanska, persiska och finska? Arabiskan är den absolut största gruppen med 16583 elever i 137 kommuner, medan finskans grupp bestod av 4170 elever i 99 kommuner.

Dessa grupper och resten av de 50 största språkgrupperna i modersmålsundervisning finns sammanställda här. Sammanställningen har gjorts med hjälp av uppgifter från skolhuvudmän och deltagande elever i grundskolans modersmålsundervisning.

När jag såg reklam för årets Rekryteringsbazar häromdagen såg jag något som väckte mitt intresse: det stod www.blatteförmedling.se på reklamsskylten. Men eftersom jag var på väg till jobbet så glömde jag saken helt och hållet.

Igår blev jag dock påminnt om Blatteförmedlingen då jag läste ett inlägg som Pumans dotter skrivit. Nu har hon även uppdaterat inlägget med en definition om blatte. Definitionen har hon hittat på just Blatteförmedlingens hemsida och jag kan ju inte låta bli att kopiera den även hit.

En blatte är en individ med svenskt eller utländskt ursprung, som bor i Sverige och har insikt i andra språk, kulturer, seder och bruk.

En blatte kan ofta flera andra språk än svenska och engelska och känner till något annat lands affärskultur, uppförande koder, seder & bruk, har god insikt och förståelse för andra kulturers sätt att tänka och vara.

Dessa kunskaper kan vara särskilt värdefulla för företag som vill bli bättre på att kommunicera med, förhandla med, marknadsföra och sälja produkter och tjänster för marknader som utgörs av individer med en viss kulturell bakgrund.

Blatten kan ha erhållit sin unika kompetens från uppväxt i annat land, långa utlandsvistelser eller nära umgänge med individer som brukar denna andra kultur i vardagslivet.

Blatte är således ett ord som passar in på vissa svenskar såväl som på många invandrare.

Jag kan härmed meddela er, mina kära läsare, att jag är en blatte, och en mycket stolt sådan! :)

För övrigt tycker jag att grundaren av Blatteförmedlingen, Ivan Daza, har förtjänat sin titel som Månadens stockholmare (utvald av tidningen Citys läsare i februari).

(Tack för påminnelsen Pumans dotter!)

- Sfi är en förkortning av Svenska För Invandrare.
- Sfi är en grundläggande utbildning dels i svenska språket och dels om det svenska samhället för vuxna som inte har svenska som modersmål.
- Alla vuxna som inte har grundkunskaper i svenska och som är folkbokförda i en kommun har rätt att studera i sfi.
- Sfi är en egen skolform.
- Kursplanerna i sfi innebär att det finns tre olika studievägar som är anpassade för att bättre möta deltagarnas olika behov och målsättningar.
- Utgångspunkten vid studier inom sfi är individens behov och att utbildningen ska präglas av flexibilitet.
- Kursplanen i sfi gör det möjligt för den studerade att kombinera eller integrera kurser inom sfi med studier i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning, särvux (vuxenutbildning för utvecklingsstörda), praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning.
- Ny kursplan för sfi fr.o.m. 1 januari 2007
(Läs mer på Skolverkets hemsida.)

En mamma vars barn går på "min" förskola börjar på Sfi nästa vecka. Lika intressant som det är att följa barnens språkutveckling är det att se hur det går för denna mamma som i dagsläget varken talar eller förstår svenska.


P.S. Nu verkar det vara så att jag inte kan skriva kommentarer i min egen blogg. Har ni andra samma problem?

Imorse när jag åkte till jobbet läste jag i Metro om att elever i landets invandrartäta skolor har lägre betyg enligt en undersökning som SCB gjort. Detta leder till att elever från invandrartäta områden har svårt att komma in på gymnasiet.

Enligt artikeln löper elever som både bor och går i skola i ett invandrartätt område dubbelt så stor risk att inte komma in på gymnasiet jämförd med elever i andra områden. Om eleven själv har invandrarbakgrund eller inte spelar enligt artikeln ingen roll.

SCB har haft med över 100 000 barn i sin undersökning och tittat på föräldrarnas utbildning, inkomst och familjesammansättning. Dessutom har man tagit hänsyn till hur lång tid barnen har vistats i Sverige. Gemensamt för att dessa barn är att de bor i invandrartäta områden.

En utredare på SCB har sagt det följande till Metro:
”När vi tagit hänsyn till detta märker vi att det finns kvar en grannskapseffekt som också avspeglar sig i hur man presterar i skolan. Även om språkkunskaperna kan skilja sig mellan barn, är det inte sammansättningen av barnen som i första hand påverkar skolresultaten, utan mer om de socioekonomiska effekterna som följer med att bo i ett segregerat område.”

Utredaren tillägger även:
”Resultatet visar också att de som bor i invandrartäta områden men går i andra typer av skolor får bättre resultat. Från betygssynpunkt hjälper det alltså att söka sig till en skola som inte ligger i ett invandrartätt område.”

Min första reaktion var en stor suck. ”Inte nu igen!” Men sedan började jag fundera på orsaker. Vad kan detta bero på? Hur kommer det sig att elever i dessa skolor får sämre resultat? Vems fel är det? Elevernas för att de presterar dåligt? Skolornas för att de inte sköter sitt jobb ordentligt? Politikernas för att de inte sköter migrationen på ett mer lyckat sätt? Att elever som bor i invandrartäta områden men som går i andra typer av skolor talar väl för att det inte är eleverna man ska lägga skulden på. Skolor skulle säkert kunna göra mycket mer, men jag tror ändå att allt måste börja ”uppifrån”. Eller, vad tycker ni? Har ni några förklaringar till eller synpunkter på dessa problem?

På min besökrunda hos olika bloggare såg jag att det är dags för månadens inlägg. Idén kommer, om jag förstått rätt, från Tolken, och februaris tema är barn och barnuppfostran. Antagligen p.g.a. att jag ännu en gång är så trött efter jobbet så kommer jag faktiskt inte på något att skriva om! För visst har jag (som visserligen inte har några egna barn, men) som arbetar med barn och träffar på deras föräldrar och på detta sätt får en blick in i barnfamiljers vardag, många tankar och åsikter om detta ämne. Men som sagt, nu trivs dessa tankar och åsikter alltför väl inne i mitt huvud och känner tydligen inte för att komma ut, inte ikväll i alla fall. Så det får bli några kortare observationer.

*Små flickor vars föräldrar är invandrare har väldigt ofta öronhängen redan innan de har fyllt två år. För inte har väl barn till svenskfödda föräldrar hål i öronen förrän barnen är betydligt mycket äldre? Eller är det bara jag som fick mina öronhängen först när jag redan gått några år i skolan?

*Många familjer med invandrarbakgrund håller sina barn hemma från dagiset om det snöat under natten.

*Många barn med invandrarbakgrund har enligt min kollega ingen läsvana hemifrån alls. Nu har det ju skrivits om att svenska barn läser färre och färre böcker, men skulle det verkligen kunna vara så att det är mest familjer med invandrarbakgrund som inte läser för sina barn.
Nu när jag bollar vidare med den här tanken så kommer jag på att det är mycket möjligt att det är så, delvis p.g.a. att man i många kulturer har en berättartradition som skiljer sig från vår berättartradition. Eftersom skriftspråket saknats och/eller man haft bristande kunskaper i skrivandet så har det muntliga haft en viktigare position i vardagen. Vad tror ni?

Förra året presenterades OECDs rapport Where immigrant students succeed" som visade att Sverige låg sämst till bland 17 OECD-länder i matematikresultaten. Resultatet visade att nästan 50 % av s.k. förstagenerationens invandrarelever i årskurs 8 nådde knappt nivå 1 (av 6 möjliga i undersökningen). Detta innebar att många inte ens hade elementära kunskaper i matte. De elever som har utländsk bakgrund men är födda i Sverige uppnådde dock bättre resultat.

Enligt gårdagens DN har man påbörjat ett projekt som med hjälp av tvåspråkig undervisning, modersmålsstöd och etnomatematik ska försöka hjälpa eleverna att få godkänt.

Det står bland annat följande:
”De (matematiklärarna Irene och Lennart Rönnberg som deltagit i ledningen för projektet "Matematik på modersmål" i Stockholm 2004 – 2006) menar att alltför mycket fokus läggs på att eleverna ska lära sig "tillräcklig" svenska i förberedelseklasserna innan de på allvar får börja arbeta med andra kärnämnen. Matematik och andra ämneskunskaper lämnas i värsta fall därhän under ett par års tid i stället för att löpa parallellt med hjälp av exempelvis modersmålslärare. Barn riskerar att tappa ämneskunskaper under tiden som de reda har från hemlandet eller komma i gång för sent utifrån sin ålder.”

I "Matematik på modersmål" har elever med modersmål som arabiska, farsi, somaliska och sorani erbjudits tvåspråkig matematikundervisning på fem skolor i Stockholm. Eleverna har enligt DN oftast haft en lärare som både varit utbildad i matematik och modersmål.

Försöket har utvärderats sedan av Eva Norén (universitetsadjunkt på Lärarhögskolan) och Sara Ramsfeldt (lärare på Sätraskolan). Det visar sig att många elever har uppnått godkänt och högre resultat. Dessutom ”har de flesta eleverna fått en positiv syn på matematik och deras självkänsla har ökat”.


Läs hela artikeln på DN här.

Skolverket konstaterar att det strider mot skollagen att förbjuda elever från att bära slöja på lektionstid.

Skolverket menar att eleven stängs ute från skolan på grund av sin religion om den förbjuds bära slöja på lektionstid. Detta i sin tur skulle betyda att skolan inte står öppen för alla vilket bryter mot skollagen.

Skolverkets beslut
DN om beslutet

Back to the 50's...

I DN går det idag att läsa att "[e]leverna på krisdrabbade Gustav Adolfskolan i Landskrona får i framtiden bara tala svenska på lektioner och i korridorer". Enligt artikeln har det införts strikta språkregler för att "förbättra stämningen på skolan".

"Enligt rektorn Patrik Helgesson gäller svenska språket inte bara under lektionstid utan också i skolans övriga utrymmen, även då elever pratar med varandra. Detta för att ingen ska kunna tro att de säger något kränkande om andra, menar han."

Vidare skrivs det:

"Om en elev bryter mot den nya förordningen räknas det som ett brott mot skolans regler. Vid de två första tillfällena blir det samtal hem till föräldrarna. Vid ett tredje "brott" kallas föräldrarna till samtal på skolan och vid ytterligare upprepning kallas en elevvårdskonferens in."

Att Hermodsdalsskolan i Malmö redan infört språkregeln visste jag inte. Tyvärr så överraskar det inte mig särskilt mycket. För er som är intresserade kan jag tipsa om att jag skrivit om samma skola här.

Jag tror verkligen inte på denna regeln. Jag tror inte att saker och ting blir bättre om man förbjuder barnens egna språk. Gör någonting nyttigt i stället!

----
Uppdatering
Pumans dotter undrar i en kommentar här nedan, och precis som många andra gör i sina bloggar, över hur man tänkt att göra detta helt praktiskt. Det återstå att se. Jag är dock ganska säker på att s.k. "finare" språk som engelska, franska och även teckenspråk inte kommer att vara "lika förbjudna" som vissa andra språk.

Det som gör saken ännu frustrerande är att hela 89 % (när 10637 personer svarat på frågan) av de som svarat på Expressens enkät tycker att det är rätt att införa svenska som enda språk i en skola. Hur tänker folk???

Även Expressen och Aftonbladet skriver nu om förbjudet.