~La petite Haydee~

Att ha Ms Jäätine, Mr T och G på ett och samma ställe är något som jag sett fram emot i veckor nu och igår var det äntligen dags. Det var hur kul som helst!

Tyvärr så blev det lite för mycket öl och för lite sömn. När vi kom hit imorse från Mr Ts lägenhet släppte jag Ms Jäätine och G in i min lägenhet och så gick jag ut med soporna. Självklart glömde jag ta med mig nycklarna vilket innebar att jag stod ute utan att kunna låsa upp dörrarna. Ingen mobil hade jag heller med mig.

Där satte jag ute och väntade på att mina två vänner skulle börja leta efter mig och komma och låsa upp dörren åt mig. Dock kom postmannen efter några minuter och släppte in mig. När jag kom in i lägenheten så såg Ms Jäätine lite förvånad ut. Jag berättade vad som hade hänt och frågade om inte de börjat undra vart jag tagit vägen. Då sade min kära finska vän: "Jaha, jag som trodde du var på toaletten!"

Det skulle vara intressant att veta hur länge jag skulle fått sitta ute och vänta om inte postmannen kommit...... :D

Dags att avslöja nyheten! Från och med nu kan det då och då dyka upp inlägg skrivna av min nya gästbloggare, grannen G. Som bakgrundsinfo kan ges att han kom till Sverige i augusti och hade aldrig läst svenska innan. Dessutom är de flesta av kurserna han tar här på engelska. Jag har fått låna en del av hans texter redan innan (den hittar ni här)
Välkommen till bloggen ~La petite Haydee~ G!

Hej värld!

Man säger att språk vore folkens anda och de är dörren till folk. Men när man vill lära sig en språk känner man sig ofta som man missar tunnelbanan: „Var god, tag plats, dörrarna stängs!“ Och naturligtvis finns många lediga platser, men de finns på perrongen för att andra människor missade inte tåget mot vanligt liv. Så kvar är bara jag och några andra som förstår bara station (*). Men jag lärde mig att använda „förlåt, jag talar inte svenska“ istället för att folk se alltid som en tåg när jag säger att jag förstår bara... Vad jag vill säga är att jag måste svara ofta med „förlat, jag talar inte svenska“. „Förlåt“, i skolan, i tunnelbana, i puben, när jag är full, nykter, vakna och även när jag sover. „Förlåt“ igen och igen. Det är min vardag i Sverige, som är å ena sidan jätte tråkigt men å andra sidan inte alls så spännande. Jag ska berätta här om situationer i som dörrarna stängs till mig i Stockholm för att den lilla tjej från bergen inbjöd mig. Om ni förväntar för mycket kan vi se fram emot intressanta diskussioner med er. Om jag därvid tråkar ut någon eller om ni förstår bara station: Förlåt, jag talar inte svenska!

G

(*) „Jag förstår bara station“ är ett inside-skämt om tyskans „Ich verstehe nur Bahnhoff“ som betyder att man inte förstår någonting.